En liten helgutflykt

Saknar redan förra helgen som nog var den finaste i mitt liv (eller så känns det bara så nu efter en helg av total efter-projekt-depression).

Jag och Kristian hade planerat att åka ut till Wanås Slott för att uppleva lite natur och kultur. Egentligen skulle jag nog säga att det var Kristians underbara idé och det är jag djupt tacksam för.
Min kära hade således bakat kakor kvällen innan och på morgonen förbereddes matsäck med mumsiga mackor, frukt och varm choklad.

En helt perfekt dag med strålande sol och jag tror, efter en skarp analys, att det är precis så som Wanås Slott ska upplevas. Där strosade vi i slottsparken i flera timmar och såg på konstiga konstverk, vackra konstverk, interaktiva konstverk och en del lite fula konstverk. Själv är jag mycket för allt som är interaktivt och älskade därför Yoko Onos träd där man fick skriva fina små lappar och hänga upp eller de underbara gungorna som man bara inte kan låta bli att klättra upp på även om de sitter lite för högt upp för ens egen höjd. En annan favorit var också att man med ojämna mellanrum hörde ett barn skrika "maaaaaammmmaaaa" i skogen. Första gången blev jag helt förskräckt och tänkte att "nej men kära nån', nu är det ett litet barn i nöd" innan jag insåg att det var en del av utställningen. Det är typiskt sådant som tilltalar mig, konst ute i naturen som är lite konstig, som man får röra vid och som stimulerar alla sinnen. Det enda som saknades var något som doftade (borde kanske göra en stor parfymflaska och ringa dem och höra om jag kan få ställa den någonstans...).

Världens finaste klätterställning

Jag undrar fortfarande vad han skrev på den där hemliga lappen

Mitt ute i skogen stod det här vackra huset i ett underbart trädrum